Bråkstakar
Hanna och farfar tycker om ett leka med varann. Fast Hanna säger bråka. Det låter nästan bättre och mera vuxet.
Farfar ska få apelsinsaft, men glaset står inte där Hanna häller.
”Jaha du, Hanna Panna”, säger farfar.
”Jaha du, Andy Pandy”, säger Hanna.
”Andy Pandy var en figur på tv när jag var liten”, säger farfar.
”Det vet jag väl”, säger Hanna.
”Hur vet du det?” frågar farfar.
”Jag kan själv hitta på”, svarar Hanna.
Det blir tyst medan farfar torkar upp saften.
”Ja, du är rolig du, Hanna Panna”, säger farfar.
”Jag är allvarlig jag”, säger Hanna.
Då tycker farfar att de har bråkat färdigt. Han tittar på klockan.
”Nu går vi ut med lilla hunden”, föreslår Hanna.
”Skulle vi inte gå och handla mat”, frågar farfar.
”Du är tjock”, säger Hanna.
”Men Sissi behöver också äta”, säger farfar.
”Då tar vi med oss Sissi och handlar mat till henne”, säger Hanna.
”Ska jag hälla upp ett glas apelsinsaft till dig?” frågar farfar.
”Men du får torka upp själv, Andy Pandy”, säger Hanna.
Farfar tittar igen på klockan. Det är två timmar kvar på parkeringen. Det kommer kastvindar från Nackareservatet.
Det här är ingenting som har hänt. Hanna är knappt två och en halv månad gammal. Farfar har sett henne en enda gång. Sedan kom coronan.
Men han har drömt om henne tusen gånger. Han vill så gärna att de leker och bråkar med varann.
// Anders Björnsson
