HERTIGEN – MEMOAR 2
Vi kallade honom Hertigen – Hertigen av Finland. Själv sade han, att
man kallade honom Mister Radio.
man kallade honom Mister Radio.
Han hade kommit till Sverige som krigsbarn i en adlig familj. Själv
ansåg han sig vara nästanadel, eftersom han hade så många fina
släktförbindelser.
ansåg han sig vara nästanadel, eftersom han hade så många fina
släktförbindelser.
En Nobelpristagare var hans småkusin. Hans farfars farfar hade gjort
största konkursen i landet på 1800-talet. En uppburen författare av
uradel var han klasskamrat med i lyceet.
största konkursen i landet på 1800-talet. En uppburen författare av
uradel var han klasskamrat med i lyceet.
Hertigen av Finland befann sig i en fruktansvärd nerförsbacke. Han
hade översatt Aristoteles till svenska men inte fått lägga fram sin
doktorsavhandling i filosofi vid universitetet. Han hade kandiderat till
riksdagen men fått lägsta röstetalet på hela listan.
hade översatt Aristoteles till svenska men inte fått lägga fram sin
doktorsavhandling i filosofi vid universitetet. Han hade kandiderat till
riksdagen men fått lägsta röstetalet på hela listan.
Då blev han radioman. Han främsta kännetecken i etern var, att han
hummande och hostade oavbrutet och talade extremt långsamt. Då
kunde han fylla mycket tid utan att behöva göra mycket research. Det
var egentligen genialt.
hummande och hostade oavbrutet och talade extremt långsamt. Då
kunde han fylla mycket tid utan att behöva göra mycket research. Det
var egentligen genialt.
Hertigen var ståndsmedveten, om man så säger. Han hade en flott
adress vid Brunnsparken. I en pressrelease inför en programserie, som
skulle sändas i Sverige, skrev han, att ”han tar emot i sitt bibliotek,
med brasa i den öppna spisen, böcker på sju främmande språk på
hyllorna och en formidabel utsikt över Finska viken”. Releasen kunde
givetvis inte användas.
adress vid Brunnsparken. I en pressrelease inför en programserie, som
skulle sändas i Sverige, skrev han, att ”han tar emot i sitt bibliotek,
med brasa i den öppna spisen, böcker på sju främmande språk på
hyllorna och en formidabel utsikt över Finska viken”. Releasen kunde
givetvis inte användas.
Men han gjorde en utmärkt bearnaisesås på sin gasspis. En gång hade
han intervjuat Mannerheims sista kocka. Vi satt i marskalkens bås på
restaurang Savoy och åt hans paradmåltid, skålade i brännvin och
han intervjuat Mannerheims sista kocka. Vi satt i marskalkens bås på
restaurang Savoy och åt hans paradmåltid, skålade i brännvin och
konjak, samtidigt som vi gjorde inspelning. Problemet var, att Mister
Radio hade glömt att sätta på bandspelaren. Vi fick ta om alltihopa
men utan mat och sprit.
Radio hade glömt att sätta på bandspelaren. Vi fick ta om alltihopa
men utan mat och sprit.
Programmet blev ordentligt uppmärksammat i Sverige, när det
sändes. Man ifrågasatte dock, om det gick an att supa i radion. Jag
kunde sanningsenligt genmäla, att inspelningen varit helt torrlagd.
sändes. Man ifrågasatte dock, om det gick an att supa i radion. Jag
kunde sanningsenligt genmäla, att inspelningen varit helt torrlagd.
Jag har en känsla av att Hertigen var släkt med Mannerheim också.
Som pensionär for han med egen båt i Söderhavet, och en av hans
kvinnliga passagerare förundrades över att han var så viril i hög ålder.
Detta skrev han i ett bokmanus, som han sände till mig. Jag avrådde
från utgivning och föreslog, att han borde skriva färdigt sin
doktorsavhandling istället.
kvinnliga passagerare förundrades över att han var så viril i hög ålder.
Detta skrev han i ett bokmanus, som han sände till mig. Jag avrådde
från utgivning och föreslog, att han borde skriva färdigt sin
doktorsavhandling istället.
Detta gjorde han också. Han dog strax därpå, och jag gissar, att han
fick en rent furstlig begravning.
fick en rent furstlig begravning.
//Av Anders Björnsson